Gille 28 oktober 2014

Detaljer

Publicerad onsdag 01 oktober 2014 22:56

19.00 Framtiden för Trollhätte kanal, Per Lagerström berättar. Skall det bli nya slussar eller kan de nuvarande underhållas så att man kan fortsätta med nuvarande trafik? Vad finns det för alternativ?

Gille med Per Lagerström, Sjöfartsverket och Trollhätte kanal

Ni som är intresserade av framtida sjöfart på Vänern och inte var med på detta Gille och gick verkligen miste om ett mycket intressant föredrag av Per Lagerström, affärsområdeschef för Trollhätte kanal och Vänern.

Per började med att presentera Sjöfartsverkets verksamhet vars omfattning inte alla har klart för sig.

Sjöfartsverket är ett affärsverk med ansvar för att utveckla transport- och sjöfartspolitiken i linje med riksdagens och regeringens beslut.

Sjöfartsverkets vision: Säkra sjövägar i en hållbar framtid genom maritimt partnerskap

Sjöfartsverkets affärsidé: Vi erbjuder effektiva sjövägar, moderna tjänster och maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Vad det innebär i praktiken fick vi många exempel på.  Lotsning med 200 lotsar i arbete som fram till augusti i år utfört drygt 21000 lotsningar, isbrytning, utprickning av farleder, skötsel av fyrar, farledsmätning (denna kväll extra aktuellt med sjömätaren Jakob Hägg i Karlstad inre hamnen i väntan på bättre väder på Vänern) och hittills i år har man mätt ca 2000 km², sjöräddning, samarbete med andra organisationer, m.m.

Trollhätte kanal omfattar totalt 6 st. slussar, en sluss i Lilla Edet, 4 st i Trollhättan och en i Brinkebergs kulle. Allt styrt från Kanalcentralen i Trollhättan.  Total lyfthöjd ca 43 m. Dessutom ansvarar man för fyrar och utprickning i Vänern. Från Kanalcentrum styr man även trafiken i Säffle- och Falsterbo- kanalen.

Idag transporteras det nära två och en halv miljon ton gods genom Trollhätte kanal. Kanalen passeras av ca 1500 yrkesfartyg och ca 3000 fritidsbåtar per år

Att den mest ekonomiska och miljömässiga vägen att frakta gods på är sjövägen på fartyg är de flesta överens om, det gäller bara att övertyga politiker om detta så att man ger samma ekonomiska förutsättningar mellan de olika transportslagen. Att transport av olja på järnväg stöds av staten är något som få vet och tas det stödet bort kommer det troligvis att fraktas oljeprodukter på Vänern igen.

Trollhätte kanal arbetar mycket med miljövänliga åtgärder. Ett exempel är att byta alla 700 farledljus i kanalen till mindre energikrävande LED armatur och därigenom reducera energibehovet med 85 %.

Slussarna idag har en begränsad livslängd. Även om slussportar och maskineri är i gott skick då slussarna i övrigt är i ett sämre skick än väntat. Det är framförallt sidor och även bottnar som är dåliga.  Livslängden är beräknad till 2030 och trots stora insatser med förstärkningar av sidor är det en överhängande fara för ras. Från utsidan ser sidorna i slussarna fina ut men de bakomvarande cementgjutna murarna är i mycket dåligt skick. Slussarnas tekniska livslängd begränsas av betongkonstruktionen. Livslängden på betongkonstruktionen är passerad, främst p.g.a. urlakning av cementen. Borrprover (Lunds Universitet) fastställer bl.a. att Betongen har varierande kvalitet där de sämsta proverna inte har någon hållfasthet alls.

Nästa stopp för underhåll är planerat till 2020/2021 och då på 6 månader.

Att man måste göra något åt detta är uppenbart och därför arbetar man med projektet Slussled 2030.

Planen är att bygga en ny led med endast 4 slussar med en längd på 110 m och en bredd på 17 m med ett djupgående på 5.4 m. Tveksamhet finns om längden då det är svårt att manövrera så långa fartyg i befintliga Vänerhamnar. Val av storlek har gjorts med utgångspunkt i att anpassa till vanligt förekommande fartygsstorlekar på kontinenten. Storleken på slussarna möjliggör mer effektiva fartyg avseende ökad lastkapacitet, t.ex. 5 containers i bredd vilket möjliggör ökad konkurrens i förhållande till andra trafikslag. Att minska till 2 slussar minskar slusstiden från 60 till 40 min. Kapacitet: 25-30 fartyg/dygn.

Sten från sprängningen av slussarna kan användas som skredsäkring i älven viket är nödvändig för möjlighet att öka avrinningen från Vänern om detta blir nödvändigt i framtiden.

Man har kommit långt i planeringen och underlag är framme för placeringen av de nya slussarna.

Trots detta krävs ett snart beslut om framtida slussar för att kunna vara i mål till 2030. Kostnaden för nya slussar ligger på ca 2,8 miljarder. Vi väntar med spänning på ett beslut från den nya regeringen.

Att frågestunden efter föredraget blev lång var väl inte oväntat men det innebar tyvärr också att många rusade iväg hemåt utan att stanna kvar för smörgås, pilsner och att umgås vilket är en viktig del av våra gillen.