Gille 24 februari 2015

Detaljer

Publicerad tisdag 27 januari 2015 23:47

Gille 24 februari 2015 - Kanaler i Sverige och dess historia

På detta gille hade vi Hans-Lennart Ohlsson på besök och han pratade om ett av sina favoritämnen nämligen kanaler. Till vardags är Hans-Lennart Ohlsson museichef för Statens Sjöhistoriska Muséum i Stockholm. Han har jobbat på museet i 28 år och trivs väldigt väl med det. Han har en stödförening, där Gillet är medlem, som stöttar museets verksamhet och ger möjlighet att arrangera spännande utställningar med det där lite extra som kanske inte museets anslag riktigt räcker till.   Sjöhistoriska museet fungerar som samordnare för det maritima kulturarvet i Sverige och arrangerar årligen möten till stöd för maritimhistoriskt arbete av ideella och kommersiella aktörer samt myndigheter. Syftet är att deltagarna ska mötas och diskutera gemensamma möjligheter och problem. Som ett exempel på detta nämndes arrangemangen Fartygsforum, Sjöhistoriska arbetsmöten och det Varvsforum som arrangeras i Trollhättan – Lödöse 9-10 maj i år.

Historiskt sett har man byggt kanaler långt tillbaka i tiden och det är ju inte så konstigt då vatten och vattensystem är det bästa sättet arr transportera gods och människor på både förr och nu speciellt tunga och stora transportvolymer. Ett bevis på detta är Korinthkanalen som påbörjades av Nero år 63 och invigdes 1893 men den är också ett exempel på att det inte är så enkelt att bygga en kanal och det kan ta tid. Den äldsta svenska kanalen är Drags kanal från 1500-talet som underlättade passagen genom Kalmar sund vid hård ström och gick genom den smalaste delen av Skäggenäs. Det innebar att fartygen kunde segla in i lä i norra eller södra Dragsviken och sedan dras igenom kanalen ut på andra sidan. Därav ortsnamnet Drag eller Draget som var den ursprungliga beteckningen. Hjälmare kanal byggdes också tidig. Påbörjades 1623 och invigdes 1639 men byggdes om rejält 1770 -76 men trots det fungerade kanalen dåligt då man hade problem med slussar och översvämningar. Till slut fick kanalen en delvis helt ny sträckning 1830 och därmed större kapacitet och betydelse för transporterna av järn och andra produkter från bergsslagen. Man hade även planer på att bygga en kanal mellan Hjälmaren och Vänern den s.k. ”Svea kanal” men det projektet fullföljdes tyvärr aldrig.

Ett annat spännande projekt var Polhems sluss i Trollhättan som byggde på att man skulle spränga ett vertikalt schakt så stort att det rymde en båt och så ett nedre horisontellt schakt som ledde fram till nedänden av det vertikala schaktet. Genom att först låta båten flyta in till det vertikala schaktet och därefter stänga utloppet för att sedan öppna vattnet så att det fyllde det vertikala schaktet så flöt båten upp till den övre älv nivån. Man lyckades inte fullfölja detta utan byggde senare en vanlig slussled bredvid. Strömsholms kanal byggdes 1772 -1795 och är en mycket spännande och vacker kanal med stor betydelse för utvecklingen av industrin numera ej farbar då bron över kanalen för E-18 endast ger en segelfri höjd på max. 2.5 m.

Historien om och historier från byggandet av Göta kanal hann Hans-Lennart också med liksom berättelser om de kanalarkiv som finns bevarade. Innehållet i arkiven har i de flesta fall blivit flyttade till säkra länsarkiv men byggnaderna finn kvar och är av stort kulturellt värde. Både Strömsholms kanalarkiv från 1796, Göta kanals arkiv liksom Hjälmare kanals arkiv från 1829 finns kvar.

Ja det blev mycket kanalprat om både existerande och projekterade kanaler. Däribland skall nämnas den ständigt återkommande projektet om en kanalförbindelse från Vänern till Uddevalla som alternativ till Trollhätte kanal i dessa dagar med en projekterad lågbro i Göteborg som skulle bli ett stort hinder för turist- och fartygs-trafiken till Vänern. Tack Hans-Lennart för en mycket trevlig kväll.

2015-03-17/Plind

Julgille 2014

Detaljer

Publicerad onsdag 29 oktober 2014 23:25

Julgillet 9 december

Årets traditionella julgille samlade 29 personer vilket gjorde att alla kunde sitta vid uppdukade småbord i stora rummet i Hamnkaptenbostaden. Julgran, julljus och julmusik mötte och som traditionen bjuder så hälsades alla med med glögg och mingel. Ordföranden hälsade alla välkomna och efter ett tack för det gågna året och med en önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År så var det dags att hugga in på julbordet. Kvällens jubord stod uppdukat i köket av Carina och Agneta och alla lät sig väl smaka. Vid kaffet hade vi nöjet att få tacka Carina och Agneta med choklad och stora applåder för deras insatser i köket under det gågna året. Kvällen avslutades med en JulQuiz presenterad av ordföranden. Det var 13 frågor och det vinnande laget "Storfors A-lag" bestående av Bengt Stjernlöf och Inger Brand vann på 9 rätta svar Som belöning fick de motta choklad och applåder. Stämmningen var mycket god och alla tycktes trivas innan vi trillade ut i den storm som drabbade Karlstad denna decemberkväll. 

Gille 25 november 2014

Detaljer

Publicerad torsdag 16 oktober 2014 18:14

19.00 Mötet med Vänern

Efter en lång och krokig färd möter Klarälven den väldiga Vänern. De ger oss ett vackert delta med centrala sandstränder, båtbussar och vattennära boende. Men hur nära vattnet törs vi gå, och vad kan Vänern och Klarälven egentligen ställa till med i Karlstad om de är på översvämningshumör?

Jan-Olov Moberg, diversearbetare inom vatten som blandar skrivardrömmar med översvämningsrisker och undervisning var kvällens föredragshållare. Han tog oss med på Klarälvens resa från dess källa vid fjället Brändstöten i Härjedalen, genom Norge i namn av Trysilälven för att åter komma tillbaka till Sverige som Klarälven för att sedan fortsätta till Göteborg under namnet Göta älv. Det blev en härlig resa med många fina bilder och historier om hur man spårar en älvs källa till Höljesdammens betydelse och problem till översvämningsriskerna i Karlstad med omnejd. Vill det sig illa kan vi få omfattande översvämningar i Karlstad om det blir höga flöden i älven samtidigt som vattenståndet i Vänern är högt. Det blev mycket diskussion om hundraårsflöden och sannolikheten för detta och vad som bör göras för att förhindra att skadorna inte blir stora vid ett sådant tillfälle. Vi som bor i Skåre norr om Karlstad bör nog fundera på vad som kan drabba oss vid höga flöden i älven även om det inte är ett hundraårsflöde som drabbar oss. Höljesdammens inverkan och hur mycket den kan förhindra stora flöden blev också debatterat. För de som är intresserade finns det på Karlstad kommuns hemsida möjlighet att titta på kartor över möjliga översvämningsområden som konsekvens av höga flöden i älven och en hög Vänern. Jan-Olov tog oss även med på Göta älv till Göteborg och konstaterade att totalt blir det 731 km från källan till att älven möter havet.

Jan-Olov hade även med sig en bok med titeln ”Nordens längsta älv” som dokumenterade Klarälven men även en bok om Dalälven, båda med Jan-Olov som medförfattare. Böckerna såldes med god åtgång kanske med tanke att stoppas i julklappssäcken inför den stundande julen.

Gille 28 oktober 2014

Detaljer

Publicerad onsdag 01 oktober 2014 22:56

19.00 Framtiden för Trollhätte kanal, Per Lagerström berättar. Skall det bli nya slussar eller kan de nuvarande underhållas så att man kan fortsätta med nuvarande trafik? Vad finns det för alternativ?

Gille med Per Lagerström, Sjöfartsverket och Trollhätte kanal

Ni som är intresserade av framtida sjöfart på Vänern och inte var med på detta Gille och gick verkligen miste om ett mycket intressant föredrag av Per Lagerström, affärsområdeschef för Trollhätte kanal och Vänern.

Per började med att presentera Sjöfartsverkets verksamhet vars omfattning inte alla har klart för sig.

Sjöfartsverket är ett affärsverk med ansvar för att utveckla transport- och sjöfartspolitiken i linje med riksdagens och regeringens beslut.

Sjöfartsverkets vision: Säkra sjövägar i en hållbar framtid genom maritimt partnerskap

Sjöfartsverkets affärsidé: Vi erbjuder effektiva sjövägar, moderna tjänster och maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Vad det innebär i praktiken fick vi många exempel på.  Lotsning med 200 lotsar i arbete som fram till augusti i år utfört drygt 21000 lotsningar, isbrytning, utprickning av farleder, skötsel av fyrar, farledsmätning (denna kväll extra aktuellt med sjömätaren Jakob Hägg i Karlstad inre hamnen i väntan på bättre väder på Vänern) och hittills i år har man mätt ca 2000 km², sjöräddning, samarbete med andra organisationer, m.m.

Trollhätte kanal omfattar totalt 6 st. slussar, en sluss i Lilla Edet, 4 st i Trollhättan och en i Brinkebergs kulle. Allt styrt från Kanalcentralen i Trollhättan.  Total lyfthöjd ca 43 m. Dessutom ansvarar man för fyrar och utprickning i Vänern. Från Kanalcentrum styr man även trafiken i Säffle- och Falsterbo- kanalen.

Idag transporteras det nära två och en halv miljon ton gods genom Trollhätte kanal. Kanalen passeras av ca 1500 yrkesfartyg och ca 3000 fritidsbåtar per år

Att den mest ekonomiska och miljömässiga vägen att frakta gods på är sjövägen på fartyg är de flesta överens om, det gäller bara att övertyga politiker om detta så att man ger samma ekonomiska förutsättningar mellan de olika transportslagen. Att transport av olja på järnväg stöds av staten är något som få vet och tas det stödet bort kommer det troligvis att fraktas oljeprodukter på Vänern igen.

Trollhätte kanal arbetar mycket med miljövänliga åtgärder. Ett exempel är att byta alla 700 farledljus i kanalen till mindre energikrävande LED armatur och därigenom reducera energibehovet med 85 %.

Slussarna idag har en begränsad livslängd. Även om slussportar och maskineri är i gott skick då slussarna i övrigt är i ett sämre skick än väntat. Det är framförallt sidor och även bottnar som är dåliga.  Livslängden är beräknad till 2030 och trots stora insatser med förstärkningar av sidor är det en överhängande fara för ras. Från utsidan ser sidorna i slussarna fina ut men de bakomvarande cementgjutna murarna är i mycket dåligt skick. Slussarnas tekniska livslängd begränsas av betongkonstruktionen. Livslängden på betongkonstruktionen är passerad, främst p.g.a. urlakning av cementen. Borrprover (Lunds Universitet) fastställer bl.a. att Betongen har varierande kvalitet där de sämsta proverna inte har någon hållfasthet alls.

Nästa stopp för underhåll är planerat till 2020/2021 och då på 6 månader.

Att man måste göra något åt detta är uppenbart och därför arbetar man med projektet Slussled 2030.

Planen är att bygga en ny led med endast 4 slussar med en längd på 110 m och en bredd på 17 m med ett djupgående på 5.4 m. Tveksamhet finns om längden då det är svårt att manövrera så långa fartyg i befintliga Vänerhamnar. Val av storlek har gjorts med utgångspunkt i att anpassa till vanligt förekommande fartygsstorlekar på kontinenten. Storleken på slussarna möjliggör mer effektiva fartyg avseende ökad lastkapacitet, t.ex. 5 containers i bredd vilket möjliggör ökad konkurrens i förhållande till andra trafikslag. Att minska till 2 slussar minskar slusstiden från 60 till 40 min. Kapacitet: 25-30 fartyg/dygn.

Sten från sprängningen av slussarna kan användas som skredsäkring i älven viket är nödvändig för möjlighet att öka avrinningen från Vänern om detta blir nödvändigt i framtiden.

Man har kommit långt i planeringen och underlag är framme för placeringen av de nya slussarna.

Trots detta krävs ett snart beslut om framtida slussar för att kunna vara i mål till 2030. Kostnaden för nya slussar ligger på ca 2,8 miljarder. Vi väntar med spänning på ett beslut från den nya regeringen.

Att frågestunden efter föredraget blev lång var väl inte oväntat men det innebar tyvärr också att många rusade iväg hemåt utan att stanna kvar för smörgås, pilsner och att umgås vilket är en viktig del av våra gillen.